Nattskatteväxter och autoimmunitet
Av egen personlig erfarenhet samt i arbetet med klienter som följer AIP, det Autoimmuna Protokollet, upplever jag att nattskatteväxter kan vara en av de svåraste livsmedelsgrupper att återintroducera. I det här inlägget har jag fördjupat mig i ämnet potatisväxter för att tydligare redogöra varför nattskatteväxter/nattskuggeväxter/potatisväxter är problematiska att äta vid autoimmunitet men ofta även svåra att återintroducera i sin kost efter AIP där man lyckats återintroducera många andra livsmedel.
Potatisväxtfamiljen, Solanaceae, innehåller över 2000 arter där den stora majoriteten är oätliga och några av dem direkt giftiga. Det vanligaste potatisväxterna, som utesluts under AIP, är:
potatis, tomat, paprika, aubergine (äggplanta), chili, gojibär, physalis, ashwaganha, cayenne. Tobak hör också till samma familj.
I en artikel från Current Developments in Nutrition skriver Lee et al. (2019) en undersökning där personer med IBD redogjort för sina återintroduktioner av olika livsmedelsgrupper efter att följt det Autoimmuna Protokollet. Där kan man se att nattskatteväxter (46,75%) är den livsmedelsgrupp som är mest problematisk att återintroducera näst efter gluten (58,97%) och processade livsmedel (52,56%). Alltså mer problematisk än mjölkprodukter (42,31%) och glutenfria spannmål (29,49%).
(Table 1)
Antinutrienter
Spannmål, pseudospannmål, baljväxter, mjölkprodukter, nötter, frön och nattskatteväxter innehåller ämnen, antinutrienter, som antingen direkt eller indirekt ökar tarmpermeabiliteten. Direkt genom att skada de enskilda enterocyterna eller genom att öppna de täta fogarna (eng. tight junctions) mellan dem. Indirekt genom att driva överväxt av bakterier och svamp/jäst i tunntarmen vilket i sin tur ökar tarmpermeabiliteten.
Dessa skadliga substanser inkluderar lektiner (speciellt prolaminer och agglutininer), enzymhämmare, saponiner (speciellt glykoalkaloider) och fytinsyra. (Ballantyne, 2013)
Anledningen till att nattskatteväxter utesluts under elimineringsfasen av AIP är innehållet av dessa antinutrienter, framför allt agglutininer och glykoalkaloider.
Agglutinin
Agglutinin är ett protein och ett typ av lektin. Agglutininer är en del av växtens naturliga försvarsmekanism, vi förstår inte alla delar i den funktionen ännu men vi vet att de skyddar från svampangrepp och troligen även skadeinsekter. Det mest välstuderade, och troligtvis mest skadliga, agglutininet är WGA, wheat germ agglutinin, som finns i vete. WGA ger så effektivt skydd från insekter att man bland annat har adderat WGA-genen i genmodifierad majs.
I vårt matsmältningssystem är agglutininer svåra att bryta ner då vi saknar den typen av enzym som behövs för att bryta ner proteinet till aminosyror. Det gör att WGA transporteras genom tunntarmen relativt intakt. WGA interagerar effektivt med enterocyterna i tarmväggen genom att koppla sig på EGF-receptorer i cellmembranen. När EGF-receptorerna aktiveras skickas en signal genom cellen och ”tight junctions” öppnas mellan tarmcellerna. WGA ackumuleras i lysosomer genom cellerna och på så sätt skapas en aktiv transport genom tarmväggen där WGA-proteinet aktiverar immunförsvaret som svarar med inflammation.
Bland nattskatteväxterna hittar vi till exempel tomatlektin (Lycopersicon esculentum agglutinin, LEA i tomat) som är den mest undersökta typ av lektin i denna grupp livsmedel. Likt WGA binder tomatlektin till enterocyternas yta (EGF-receptorn) och tar sig genom tarmbarriären och aktiverar immunförsvaret. Tomatlektin har studerats för att eventuellt kunna fungera som en immunstimulerande del av vaccin på grund av dess förmåga passera och bryta upp tarmcellerna och aktivera immunförsvaret. (Lavelle et al., 2001)
Agglutininer orsakar alltså läckande tarm, tar sig igenom tarmbarriären och stimulerar på så sätt både det medfödda- och det adaptiva immunförsvaret.
Glykoalkaloider
Glykoalkaloider är en typ av saponin som finns i nattskatteväxter. Alla växter innehåller saponiner, oftast i fröet, och det fungerar som växtens naturliga bekämpningsmedel. De har en tvålliknade struktur som skyddar plantan från att ätas upp genom att lösa upp och förflytta kolesterolmolekylerna i cellmembranen hos cellerna i sin angripare (t.ex insekter). På så sätt skapar saponiner hål i enterocyternas cellmembran och låter olika ämnen från magtarmkanalen ta sig in och igenom cellen. Olika typer av saponiner binder olika bra till kolesterolmolekylerna i cellmembranen och ger olika mycket skada. Beroende på hur stora och hur stabila poren eller porerna i cellmembranet är kan cellen återhämta sig helt eller skadas permanent och dö.
Alkaloider i nattskatteväxter stoppar också enzymet acetylchoninesteras som behövs för nervsignalering till våra muskelceller. Solaninförgiftning kan därför bland annat orsaka kramper. Saponiner, speciellt tomatin i tomater, undersöks också för att verka som adjuvans i vaccin, där studier visar att tomatin är en potent stimulator av cytotoxiska T-celler (mördar-T-celler). (Ballantyne, 2013) (Francis et al., 2002)
Bland nattskatteväxterna hittar vi till exempel de olika glykoalkaloiderna solanin (potatis, aubergine, paprika), chakonin (potatis), tomatin (tomat) och kapsaisin (chili). Det finns få studier som undersöker vilken effekt glykoalkaloider i nattskatteväxer kan ha på människor. En av dessa studier visar att glykoalkaloider i potatis, solanin och chakonin som framförallt finns i skalet och delar som blivit gröna, kan förvärra IBD, inflammatorisk tarmsjukdom (eng. inflammatory bowel disease). (Patel et al, 2002)
Kapsaisin finns i till exempel chili och är en av substanserna som ger dem hetta. Kapsaisin är starkt irriterande för olika vävnader; ögon, hud och slemhinnor och kan orsaka läckande tarm.
Sammanfattning
Lektiner och saponiner som finns i nattskatteväxter kan på fler olika sätt bidra till ökad tarmpermeabilitet, skadad tarmvägg och aktivera immunförsvaret om intaget av dessa ämnen blir för stor. Det verkar som om mängden och kombinationen av antinutrienter är avgörande för att problem ska uppstå. I tomat, som jag upplever som en av de svåraste återintroduktionerna, finns både tomatlektin och alkaloiden tomatin som kan vara en förklaring till att många upplever symtom vid intag. Eftersom även en frisk tarmvägg påverkas genom de olika sätt som lektiner och saponiner interagerar med tarmcellerna och de täta fogarna tycks det också vara en mängdfråga och hur långt man kommit i sin läkningsprocess av tarmen för hur mycket skada och aktivering av immunförsvaret dessa ämnen ger.
Vid autoimmunitet kan det således vara bra att vara observant på mängden av sitt dagliga intag av nattskatteväxter även om man initialt lyckas med återintroduktionerna. En naturlig rekommendation blir också att alltid skala potatis, även färskpotatis, och aldrig äta potatis som blivit grön.
Min egen erfarenhet
I januari 2018 började jag med AIP. Jag var helt strikt i nästan 3 månader innan jag började återintroducera.
Jag väntande länge med nattskatteväxter, tänkte hela tiden “nästa sommar ska jag odla tomater och prova”… Men det blev liksom inte av. Jag klarade mig bra utan… Hade liksom vant mig. Min första kontakt med nattskatteväxterna var en olycka, jag fick chili i en olja på en räksallad på restaurang. Magen slog direkt bakut. Signalen var tydlig och brådskande om man säger så.
Av förklarliga skäl höll jag mig undan en tid till. Tills nästa missöde på en annan lunchrestaurang. Då hade jag plockat ihop en woktallrik men personen innan mig hade chili i sin och kocken var visst inte så petig med att göra rent pannan innan min portion gick i. Det var jättegott, jag förstod ju att det bliit lite tokigt men tänkte att “det går nog bra”. Förutom att en liten stund senare snurrade huvudet och det kändes som jag hade svept två stora glas vin. småfull helt enkelt. När jag vred på huvudet följde inte blicken riktigt med, jag kände mig avtrubbad. Jag satt en god stund i bilen på parkeringen innan jag vågade köra tillbaka till jobbet…
Efter dessa två incidenter har jag lagt ner tanken på chili. Men jag har då och då provat lite tomat i sallad till exempel och det har gått bra. Men jag har inte vågat mig på större mängd eller en “hel portion”.
… 5 år efter AIP-start
Förra hösten (2022), alltså nästan 5 år efter AIP-start så, hamnade jag i en ny tomatsituation. Jag var på nätverkslunch och på det stället brukar jag kunna fixa lite men den här dagen var det inga bra alternativ. Det bästa var en kycklinggryta med tomatsås…
Jag tänkte “äsch, jag provar!” Tog god tid på mig och gjorde någon typ av improviserad återintroduktion inte helt by the book såklart. Och så tog det en kvart… Och så zoomade sinnet ut, blicken hängde inte med och jag kände mig småfull. Igen. Det gick tack och lov över på 30 minuter.
Självklart är ju påverkan i tarmen antagligen större och påverkad längre tid än 30 minuter. Och det kan man ju förstå när man läser om de olika funktionerna ovan, eller hur?
Så jag fortsätter att vara väldigt restriktiv med nattskatteväxter. Men har också lärt mig att det inte drar igång en stor inflammatorisk reaktion hos mig. Men nattskatteväxter är inte för mig, och definitivt inte i för stor dos.
Dela gärna med dig i kommentarerna hur det gått för dig och återintroduktion av olika nattskatteväxter!
Så här ser min kost ut idag. Det kan du läsa mer om här
Ha en fin dag!
/Mia
Vill du ha tips på goda grejer utan nattskatteväxter?
Kika på våra receptsamlingar och AIP-menyer i webshoppen
Glöm inte att följa oss på Instagram eller Facebook för mer inspiration, och tips om olika recept!
Vi har också Kom-i-gång-med-AIP-kurs. Den heter “AIP – tillsammans 30 dagar” och återkommer några gånger varje år.
Läs mer här
Referenser
Ballantyne, S. 2013. The Paleo approach: Reverse autoimmune disease and heal your body. Victory Belt Publishing
Lavelle, E.C., Grant, G., Pusztai, A., Pfüller, U., O’hagan, D. T. (2001). The identification of plant lectins with mucosal adjuvant activity. Immunology 2001;102(1):77-86
https://doi.org/10.1046/j.1365-2567.2001.01157.x
Francis, G., Kerem, Z., Makkar, HP., Becker, K. (2002) The British Journal of Nutrition. The biological action of saponins in animal systems: a review, 88(6), 587-605
https://doi.org/10.1079/BJN2002725
Lee, Pedretti, and Konijeti. (2019). Clinical Course and Dietary Patterns Among Patients Incorporating the Autoimmune Protocol for Management of Inflammatory Bowel Disease (P12-010-19) Current Developments in Nutrition, Volume 3, Issue Supplement_1, June 2019, nzz035.P12-010-19. https://doi.org/10.1093/cdn/nzz035.P12-010-19
Patel, B. et al, Potato glycoalkaloids adversely affect intestinal permeability and aggravate inflammatory bowel disease. Inflammatory Bowel Diseases, 2002, 8(5), 340-346
https://doi.org/10.1097/00054725-200209000-00005