Remission!!!! “Du har värden som en frisk person!”

Jag är i remission!!! Jag är i remission!!! Jag är i remission!!!

Eller som min gastrosköterska så fint sa det “Du har värden som en frisk person!” Yesssssss!
Mitt calprotektinvärde som sist låg på närmare 500 var nu nere i 35 och alltså helt normalt. 11 månader från det att jag åkte in akut till remission! Och då hade jag antagligen haft inflammationen i några år, enligt Dr J som jag träffade idag.

Jag hade stålsatt mig lite inför dagens läkarbesök. Jag ringde min sköterska och “tjuvkikade” på mina provsvar häromdagen så jag visste att det såg bra ut. (Därav blom-bilden, när jag kom hem hade min fina man köpt min favoritblomma till mig som stod och väntade i köket)
Men jag visste inte riktigt hur det skulle tolkas i det stora hela i en medicinsk behandlingsplan.

AIP studie

Bara det att jag inte längre har en inflammation i kroppen är en vinst nog, faktiskt. Men sen var det den där detaljen med medicinerna. Hur mycket skulle jag behöva argumentera för att “få” testa fasa ut? Jag måste ju bestämma själv men självklart lyssna på min läkare.
Det var flera saker som gjorde mitt besök idag speciellt. Dels var det så skönt att få veta att min kropp är med mig och att känslan stämmer överens med provsvaren, få det svart på vitt helt enkelt.
Dels var Dr J väldigt intresserad av min kosthållning! Jag berättade om Paleo och det Autoimmuna protokollet om studien som gjordes i Kalifornien förra året, om återintroduktioner med provokationstest etc. Han noterade och skulle leta reda på studien! 🙂
Han berättade också om att han genom en kollega på Drottning Silvias barnsjukhus fått reda på att Chrons sjukdom ökar bland barn och ställde sig frågan till vad vi petar i oss egentligen… Det vi stoppar i oss måste ju, med lite sunt förnuft, påverka magtarmkanalen.
Däremot var hans professionella rekommendation, som han ju måste hålla sig till, att fortsätta äta den medicin jag äter nu i en 4-års period. (!) Men att han visste att jag skulle vara “skeptisk” till detta. 🙂 🙂

6 månader till med medicin

Så vi kom istället överens om att jag ska fortsätta med medicinerna i 6 månader till för att verkligen se att mitt nuvarande tillstånd är stabilt. Sen pratas vi vid och om jag fortfarande mår bra sätter vi ut medicinen. Jag är medveten om riskerna att få ett nytt skov och att bli tvungen att ta medicin, inklusive kortison, igen i så fall. En risk jag är villig att ta.
Han tycker att jag ska fortsätta med min kosthållning under tiden eftersom jag mår bra av det.

Sen kikade han på min dos och funderade lite. Jag har så pass låg dos av Azatioprin, 25mg, att han undrade hur mycket den påverkar mig egentligen…. (!) Jag har ju inte haft någon känning sen 1 mars och det tar 3 månader för den att vara på full effekt vilken i tiden är nu, inte för över en månad sen.
Så han beställde ett blodprov som mäter metaboliterna (En metabolit är en nedbrytningsprodukt i kroppen av något ämne) i blodet för att se om värdet är såpass lågt att det kanske inte ens påverkar mig! Eller så ligger det bra och jag ska fortsätta. Hursomhelst är det ett jätteintressant prov att ta tänker jag! Om resultatet är väldigt lågt ringer han mig för att diskutera om jag ska sätta ut medicinerna direkt…
Jag vågar knappt tänka på vad det betyder aip-mässigt! 🙂 Men för första gången hoppas jag faktiskt att Dr J ringer!

Han avslutade med att säga, halvt skämtsamt halvt seriöst, “Jag och L (dietisten) kanske ska göra vår egen studie här!”

Idag är En Bra Dag.